Jordens lutning orsakar årstider och gör att Sverige är närmre solen på sommaren än på vintern. Då mängden mat varierar under olika årstider har flyttfåglar som framgångsrikt lyckats ta sig mellan platser med mycket mat utvecklats genom evolution. En lövsångare utnyttjar det rika insektslivet i svenska skogar under sommaren. Och genom att på hösten flytta till exempelvis Namibia i södra Afrika kan samma lövsångare ta del av Namibias rika insektsliv under vintern. Miljontals fåglar lämnar Sverige varje höst och korsar både Medelhavet och Saharaöknen på sin väg till tropiska delar av Afrika.
Då klimatet påverkar mattillgången på olika platser kan klimatförändringar påverka flyttfåglar. Det här programmet visar exempel på hur vissa fåglars flyttningsbeteenden ändrats de senaste åren, bland annat på grund av klimatförändringar. Använd programmet för att undersöka hur olika arter, och grupper av arter, förändrat tidpunkten för vårflyttningen.
Vid vilken tidpunkt en fågel anländer till sin häckningsplats spelar stor roll för hur den kan överleva och lyckas med häckningen. Å ena sidan, om en fågel kommer för tidigt på våren kanske den inte finner lämplig mat. Å andra sidan, en fågel som kommer för sent på våren kanske inte lyckas hitta ett ledigt revir eller en partner. Ankomstdatum är alltså viktigt för en fågel av flera anledningar.
Medel- och kort-
distansflyttare (röd)
Medelvärde
Alla arter
Markus Jonsson och Johan Lind, vid Stockholms universitet (www.su.se/ce), har utformat det här programmet för Vetenskapens Hus (vetenskapenshus.se). All data om fåglars ankomst kommer från Ottenby fågelstations standardiserade ringmärkning. Läs mer på ottenby.se. I det här programmet visas glidande medelvärde över femårsintervall för varje arts medelankomstdatum. Programmet har utvecklats med stöd från Bolincentret för klimatforskning (RA8) vid Stockholms universitet (bolin.su.se). Programmet är tillåtet att nyttja, kopiera, sprida och modifiera under MIT-licens.
Adult Ett begrepp som betyder att en individ är vuxen, eller fortplantningsmogen.
Ankomstdatum Dagen då en flyttfågel anländer. Vid studier av fåglar kan man till exempel använda datumet när den första fågeln av en art kommer eller ett medelvärde för arten. I det här programmet visas glidande medelvärde över femårsintervall för varje arts medelankomstdatum.
Armpennor Stora långa och smala konturfjädrar som sitter mellan handpennorna och kroppen. Småfåglar har oftast 6 handpennor.
Art Ett biologiskt begrepp som liknar det man menar med vardagsspråkets “djursort”. Med art menas det oftast den grupp individer som kan fortplanta sig med varandra och få fertil avkomma, och att dessa individer inte kan få fertil avkommar med individer från andra grupper. Exempel på arter är lövsångare, människa och huvudlus.
Dun Fjädrar som finns på nästan hela fågelns kropp. Dessa är luftiga och yviga och isolerar fågeln från kyla.
Fenologi Läran om hur naturen förändras med årstiderna, alltså periodiska skeenden inom växt- och djurriket. Ett exempel är när flyttfåglarna ankommer på våren, eller när de lämnar sitt häckningsområde på hösten.
Fett Fåglar, liksom andra djur, lägger på sig fett som energireserv. För att kunna flytta måste en fågel lägga på sig fett som då används som flygbränsle. Mindre fettreserver, vilka byggs upp dagligen, gör det också möjligt för fåglar att överleva långa kalla vinternätter.
Fåglar Fåglar (Aves) är tvåbenta äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. Det finns idag cirka 10 000 olika fågelarter, av vilka de flesta kan flyga, men inte alla.
Handpennor Stora långa och smala konturfjädrar som sitter längst ut på vingen. Småfåglar har oftast 10 handpennor.
Häckplats Område där en fågel fortplantar sig och föder upp ungar.
Juvenil En juvenil fågel har vuxit färdigt i storlek och fått sin första fjäderdräkt. Den juvenila fjäderdräkten ersätts hos småfåglar inom några veckor till månader med den första vuxna fjäderdräkten.
Kortdistansflyttare Fåglar som flyttar kortare sträckor, ofta på grund av att väderförhållanden förändras.
Långdistansflyttare Fåglar som flyttar långt till övervintringsområden. Svenska långdistansflyttare övervintrar ofta på den afrikanska kontinenten, söder om Sahara-öknen.
Pulli Ett begrepp för stadiet innan juvenil. Här bär fågeln en dundräkt och kan också kallas dununge eller bounge.
Rastplats En plats där en flyttfågel rastar, vilar och äter upp sig inför nästa steg av flyttningen.
Ringmärkning En forskningsmetod som utgår ifrån att man fäster en ring med unik identitetsmärkning på en fågels ben. Denna metod möjliggör utforskandet av levande fåglar och har gett kunskap bland annat fågelflyttning, överlevnads, livslängd och populationsutveckling.
Ringmärkningscentralen En del av Naturhistoriska riksmuseet som administrerar och bestämmer över ringmärkning i Sverige. De ger till exempel tillstånd för ringmärkning, handlägger rapporter om återfunna fåglar och publicerar artiklar, böcker och rapporter som bygger på data från ringmärkning.
Ruggning När fåglar byter ut gamla fjädrar mot nya. Detta är en regelbunden process som sker på olika sätt hos olika fågelarter.
Tars Mellanfotsbenet hos fåglar kallas tars (förkortning för tarsometatarsus). Man uppfattar ofta tarsen som ”fågelns ben”, men det är alltså benet mellan skenbenet och tårna, eller “foten”.
Vingpennor Stora konturfjädrar och detta inkluderar både handpennor och armpennor.
Återfynd När en fågel hittas död eller infångas på nytt så att ringen kan läsas av. Återfynd är en viktig del av ringmärkning som leder till kunskap om hur fåglar flyttar och överlever.
Övervintringsområde Ett geografiskt område där en art eller population spenderar vintern.